live love laugh

Fyra frågor om förhållanden
Är du singel? nej
Tror du på kärlek vid första ögonkastet? yes I do
Hur många har du varit kär i? 3
Är du kär just nu? ja det är jag

Tio frågor om dig själv
Namn? anna-maria felicia lööke
När fyller du år? 30 januari
Några piercingar? örornen om det gills.
Vad har du på dig just nu? underkläder, jeans, kofta, tubsjal, headband och linne
Vilken årstid är bäst? sommar och vinter
Hur ser den perfekta morgonen ut för dig? vakna upp bredvid min älskade pojke 
Vad tycker du mest om hos dig själv? mina störda sätt att få folk att skratta på... haha
Vad är du bra på? haha, hehe, hoho, hmm.. att va mig själv! yes, där satt den!
Sover du hellre själv än tillsammans med någon? tillsammans med någon

10 frågor om dina vänner
Vem vet allt om dig? I guess that would be Maja Holm
Vem är den roligaste av dina vänner? alla är väl rätt så funny
Vem är snyggast av dina vänner? du de finns en hel del snyggisar asså
Vem är klumpigast? gills jag själv?... ne, men asså... dom är väl som en flock elefanter allihop.
Vem är mest partyprisse? Maja... haha!
Vem är den du helst har filmkväll med? blir ju med holmish ikväll you know, så det blir väl OKIDOKi ... helt OKIDOKi!

KÄRLEK
Är du kär just nu? yes I am
Har du kysst någon idag? ja
Är du romantisk? beror väl på... gills det att säga att ens pojkvän är cp?...
Vill du vara singel eller ha ett förhållande? förhållande
Har du varit tillsammans med två samtidigt? dagis tider.. hehe
Vem sov du senast bredvid? min eric
Har du varit tillsammans med någon som du sen hade ett KK med? nej
Hur gamla var dina föräldrar när de blev tillsammans? ingen aning
Har du någon gång velat ha ditt syskons pojkvän/flickvän? ja gud ja!... dock inga syskon, men jojo
Skulle du kunna tatuera in din kärleks namn på armen? njae..

ANNAT
Hur mår du just nu? känner mig som en bränd kräfta, men annars så
Har du piercat dig?
Är du hungrig nu? nej
vad är klockan nu just nu? 23.15
Vilka sidor på Internet är du inne på just nu? blogg.se,facebook och emmaramic.blogg.se 

asså det finns mycket som jag är rädd för... klart att jag är rädd för att förlora den jag älskar och sånna saker, och jag är grymt mörkrädd och har varit sen jag var liten, men det har blivit bättre nu med åren. jag har även fobi för getingar, kan springa och skrika hur mycket som helst bara jag hör något surra... haha!

men jag ska faktiskt skriva om en annan rädsla jag har.. och det är mårran! ja... mårran ur mumin, jag är otroligt rädd för henne och hade mardrömmar om henne när jag var liten. that's true.

det finns så otroligt många saker jag skulle kunna skriva på den här punkten, för det är så sant som det är sagt, tjejer gråter lätt och för många saker, och på den fronten så är jag inte anorlunda.

jag gråter väldigt ofta när jag så många gånger tänker tillbaka på hur många vänner man förlorat och på stunder som varit underbara men aldrig kommer tillbaka, hur många fel och sne steg man har tagit kan tårarna också falla för, och självklart när man skadar sig. rykten kan också få tårarna att falla, och hårda ord från någon som betyder mycket.

det finns så otroligt mycket som kan få mig att gråta, men dom tyngsta tårarna, dom fäller jag för kärlekens hårda stunder.


googlebild.

dethär va gårdagens, så jag skriver alltså om 16/12

för exakt ett år sedan, den 16/12 så åkte jag på kryssning med en tjej som då betydde allt för min, hon va som en syster och vi gjorde allt tillsammmans, jag saknar den kryssingen så det bara smäller om det och den va så jävla rolig och underbar! haha Line minns du Joni?! han skriver fortfarande till mig ibland!... hahah och han vägrar tro på att vi va 13, haha!

glömde det igår....


men det är otroligt mycket jag saknar, men något jag saknar rikigt mycket är tiden med dom vänner som ALLTID fick mig att skratta...
jag tänker ta upp en speciell person som ni nog absolut inte trodde att jag skulle ta i dethär inlägget med tanke på att han och jag inte haft kontakt på väldigt länge och vi va aldrig jättejättejätte nära, men nära stod vi, vi kallade varandra bror och syster, men det gjorde man med dom flesta den tiden... men han fick mig alltid att le, i alla lägen så fick han en på gott humör, det finns så otroligt många andra jag saknar och andra saker också, men jag saknar just det att den här grabben alltid fick mig att lée.

det måste nog ha varit den det här året, jag fick spendera den tillsammans med några riktigt bra vänner och någon som jag tyckte otroligt mycket om och hans familj, det är nog den bästa födelsedagen, helt klart.



hittade ingen bild från dagen, men den här är från nyår och får duga :)

alla underbara utlandsresor och grejer...

men en resa som jag saknar, det måste nog helt klart aha varit så enkelt som sälen resan med zenit, oslagbar

♥ Dag 15 – Mina drömmar.

jag har drömt om så otroligt mycket under mitt liv, men liksom, det är inte många tjejer som inte har drömt om att bli popstjärna eller skådespelererska?
men jag har alltid tyckt om att sjunga och spela teater, men jag har även varit intresserad av saker som dans, slalom och simning.
och vilken slalomåkerska ville liksom inte bli anja persson?!


jag har ju haft mary-kate olsen som förebild sen jag va liten... tills för bara några år sedan, så jag har´haft en hel del drömmar.


♥ Dag 16 – Fula ovanor.

jag har rätt många, men de jag tar upp nu är att jag skriker alldeles för mycket och pratar innan jag tänker.

någon skön tröja och ett par jeanstight, skönt och inte allt för ''mysklädd'' haha

jag trivs bäst i utsläppt hår och när jag har löshåret i, lite lagom lockigt och mjukt och glansigt.
så tycker jag om mitt hår.


inte direkt den bästa bilden, men något sånt fast lite nogrannare fixat

när jag vände uppochner på min väska imorse innan jag skulle till skolan så fanns dethär:



skoldator
dataladdare
plånbok
sminkväska
handkräm
extern hårdisk
parfym
skinnhandskar
tamponger
sexualkunskaps papper
penna
sudd
hårspänne
kondom

det va väl i stort sett allt jag hittade där i tror jag.

mitt arbete... ja det finns det ju mycket att säga om med tanke på att jag inte har något ?!

men jag kan ju berätta lite kort att jag går på Sandvikens Montessoriskola och har gjort sen jag var sex år gammal, allt jag kan säga, ha det bra.

jag antar att detta är intressen som man ska skriva om... eller ja, jag gör det iallafall!

mitt största intresse och just nu det enda jag satsar på över huvud taget är innebandy, jag har spelat innebandy sedan 2007-2008 någon gång, alltså inte så jätte länge, det är en av de bästa sakerna jag vet men jag är väl inte så värst jätte bra dock, jag spelar höger back i IBK Alba f96-97, dom flesta i det laget är hur bäst som helst och får en alltid att skratta, tack för det tjejer!

jag har haft många intressen under åren, allt från .. tro det eller ej, men shack! till att ha tävlat och tränat slalom med kunsbergets alpina och gått på jujutsu och simmat, jag har helt enkelt gjort det mesta, mycket mer än bara det där!

men just nu håller jag även på med två andra saker utöver innebandyn, och det är fotboll och teater.
fotbollen kör jag inte särskilt seriöst med just nu.. och jag har haft uppehåll ett tag, men annars spelar jag med världens bästa lag som heter så mycket som Stensätra f96-97, kung.

och nu till teatern, en av dom bästa sakerna som någonsin hänt mig då jag inte varit på topp.
min grupp, dom underbaraste som finns, jag är så tacksam för det...

jag orkar inte skriva mer än såhär, tack för mig.


jag och elin, på pelle svanslös för något år sedan.

på just den här punkten skulle jag personligen kunna sitta och skriva hela natten...
men nu tar vi i det stora hela så blir det en aning kortare.

när inte ens var ett år, så gick jag åp förskolan takläggaren, som tvingades lägga ner. men där träffade jag en som heter oscar, som sedan skulle visas att bli en av mina bästavänner, när takläggaren la ner när vi bara var ett år så började både han och jag på brukets förskola, samtidigt som en flicka som heter ida, hon blev då min allra bästa vän och vi häll ihop i vårt och torrt, vi tre va oskiljbara har jag hört, och några år senare så började även andré på vårat dagis och vi blev fyra. men efter dagisperioden tog slut så splittrades det en aning efter ett par år, jag, oscar och andre började allihop på Sandvikens Montessoriskola medans ida började på Vallhovsskolan, men vi höll kontakten ett tag jag och ida, men det förändrades, vi pratade inte på några år, och saker förändrades, hon ''ersattes'' av en flicka som heter Linn som gick, eller ja, går i våran klass. jag Linn, André och Oscar umgicks väldigt mycket, tills även det förändrades när oscar bytte skola, det va rikigt jobbigt måste jag erkänna, för allt förändrades, jag och linn slutade umgås med andré och allt blev jätte konstigt, men jag och Linn har fortfarande bra kontakt, dock tyvärr inte fullt lika bra, men hon är en av dom jag kan prata om allt med, hon som jag vet alltid finns där.

men sommaren 2008 så hände något som förändrade mitt liv totalt, jag fick kontakt med ida igen och vi blev tightare än vad vi någonsin varit, vi gick igenom mycket den sommaren, och det är verkligen något som jag saknar...
hon är den som alltid varit där sen den dagen, den som jag ringde jämt, hon man tjafsade med tills vi nästan slog ihjäl varandra tills vi märkte att vi antingen kramade varrandra eller låg på golvet dubbelvikta av skratt för att vi tjafsat om något sjukt töntigt. hon kommer alltid att vara min allra bästa vän, den som känns rätt att ringa, den jag kan gå hem till om det är något trots att vi inte pratat på månader, den som jag känner, jag vet hur hon reagerar, jag känner när hon är ledsen,sur, irriterad eller bara inte på topp. vi är tvilllingsjälar och mitt liv är hennes, vi delade allt, men det var länge sen, alldeles för länge sen... jag kan inte längre säga säkert att hon ser mig som sin allra bästa vän, men jag kan säga att jag hoppas.
vi har gott olika spår, och här står vi idag, men jag säger som sagt att hon alltid kommer vara min allra bästa vän, från dag ett till graven som vi sa, och som jag står för. ida maria kristina högman, allt vi gott igenom, det kommer alltid att vara du och jag.

jag går vidare så dethär inte blir till och tar upp hela sidan... jag träffade fler under den sommaren, men jag tänker bara skriva om två, och det är isabell olsson och line hill andreassen, isabell och jag blev riktigt tighta under den sommaren, vi snackade om allt i flera timmar och satt vakna till tidigt på mornarna tills båda våra ögon föll ihop utan att vi ville det, pratade telefon i timmar och grät och skrattade om vart annat, det finns så mycket sånt jag vill ha tillbaka...
och line, henne fick jag väldigt bra kontakt med ungefär ett halvår senare, för ungefär ett år sedan så va hon och jag som tvillingar på rikigt, vi gjorde allt tillsammans, firade påsk och jul och pratade om absolutabsolut allt, det finns inte ens ord för den flickan, jag vet inte hur jag klarar mig...

jag orkar inte skriva mycket mer just nu... detta är några av dom som stått mig närmast i mitt liv, och jag hoppas att ni inte tar illa upp om ni inte står med, för dethär var ytterst få, det finns många andra tider och många andra dagar, men jag valde att skriva om några, så här har ni det, svart på vitt, tack för mig.



fick bli bild på oscar & andré

om jag ska vara ärlig så vet jag inte rikigt vad som menas med just den här punkten, ska man skriva om den som är ''en kärlek'' eller ska man skriva vad man tycker och tänker om kärlek? äh, jag skriver lite både och.

min kärlek har varit lite uppochner på senaste tiden, efter alexander så har det gått som en bergochdalbana... jag har tyckt om fler, det har jag gjort, jag älskade en pojke efter alexander, men inte fullt så mycket, och det gick bara inte.. vi va ganska olika han och jag, men han är en undebar person viktor också!
men jag har gjort en del dumma saker pågrund av kärleken, och jag har även mått så otroligt bra av den, det är en konstig sak att vara kär egentligen...

men nu tycker jag om en pojke, ganska mycket faktiskt... jag antar att dom flesta vet vem det är, men för dom som inte vet så är det inget som behöver kollas upp. han är en undebar person och han har allt, och jag är grymt glad att jag lärt känna honom, montessori är kanske inte en så dum skola endå... haha!


kommer inte på mer att skriva tyvärr.

ja... jag har ju dock inga syskon, men.. folk brukar fråga ''är du kusin med alla du eller ?!..''
så nu kan jag ju ta upp lite om dom när jag endå håller på.. så ni får något att läsa.

mina kusiner på pappas sida är:
David Sjökvist
Jeremia Sjökvist
Sofie Sjökvist
Sara Sjökvist
Jan-Erik Sjökvist
Daniel Sjäkvist
Johannes Sjökvist
Jhonny Sjökvist

mammas sida:
Lukas Jonsson
Fanny Jonsson

med jag kallas även mina ''låtsas kusiner'' för kusiner, så vi tar dom med:
Carl Hoftrand
John Hofstrand

och för dom som vet vem det är så är Jonas Carlström inte min kusin utan min mammas.


väääääldigt intressant inlägg

jag tänkte börja skriva dethär nu, med order från mina kära vänner emma och linn.. haha

men dethär inlägget kan ju bli ganska intressant, för jag vet ärligt talat inte vem jag ska skriva, så jag skriver om dom båda två...

år tvåtusenåtta blev jag kär i en kille, en kille som jag inte kunde sluta tänka på på cirka ett och ett halvt år, och vi blev tillsammans den 30/6 2008, men vi va inte tillsammans länge, men det var något med honom som fick mig att minnas och sakna, ja mathias, du kanske försått att det är dig jag skriver om, och du vet nog även om att jag tyckte om dig under en väldigt lång tid. men mellan han och mig blev det komplicerat, vi ''bråkade'' i nästan ett år och jag började glömma, det är ganska skönt på ett sett, men jag är glad över att vi har fått tillbaka kontakten igen och umgås!

men det finns en till pojke jag måste ta upp i dethär inlägget, och det är den pojken jag spenderat längst tid av mitt liv tillsammans med, vi va tillsammans i åtta månader och två dagar, han va det bästa som hänt mig och jag va verkligen kär, men saker förändras och vi började tjafsa om småsaker, vi bråkade eller tjafsade inte på fyra månader, men sen blev det för mycket istället, det blev jobbigt för oss båda att ha det så, så en dag så gjorde jag ett misstag som jag verkligen har ångrat många gånger, men livet går vidare och jag är bara barn.
det kommer många chanser i livet, och man får tusen chanser. livet är for kort för att slösa på att tänka tillbaka.
man får se det ljusa i det hela, trots att det är svårt vissa gånger.

tack för mig, hoppas ni har fått veta det ni ville om dethär.



inläggen blir så tråkiga utan bilder, så jag slänger in denhär.

jag heter anna-maria Felicia Lööke, jag är född på gävle BB som dom flesta här, och jag är uppväxt i Jädraås, som för er som inte vet är en liten by som ligger bortanför kungsberg. när jag var två år skildes mina föräldrar och mamma flyttade till Sandviken där jag från två års ålder bott när jag nte varit i Jädraås varranan helg. för ett antal år sedan så flyttade min mamma till Storvik, eller lite utanfär storvik, rättare sagt Näs, mellan storvik och gästrike hammarby.

jag gick på brukets förskola, och jag är även uppväst på bruket, jag spenderade väldigt mycket tid hemma hos min gammelmormor som bodde där men hon dog för snart två år sedan.

när jag fyllde sex år så började jag på Sandvikens Montessoriskola  och här gick jag fram till jullovet förra året, då bytte jag till Söderskolan där jag gick fram till sommarlovet och efter det så började jag på Montessori igen.

dom flesta ser mig som en ganska glad tjej, enligt vad folk säger, men jag har ju mina dåliga dagar, jag har ganska hett temperament och jag är en rikigt dålig förlorare. och då menar jag verkligen riktigt dålig.. haha!

ni kommer att få veta mycket om mig när alla dom här punkterna blivit skrivna, så kika varje dag så vet ni nog ganska mycket om mig sen.


ganska gammal bild, men när jag endå håller på så kan ni ju få en bild av mig i mina fräknar.. haha