I'm sorry for blaming you.




det gör så ont att läsa dethär och tänka...
men vi har båda fått dethär att ske, men du har väntat, jag vet det nu.
jag har insett det, men jag har också väntat, men om vi båda bara väntar så kommer inget att ske..
det är väntandet som gör att vi inte tar oss någonstans..
jag älskar dig, för den du är, dn du alltid kommer att vara, min ögonsten.
vi måste göra något åt dethär och inte låta det gå längre.
but, who am I to say you need me.
men en sak ska du veta, jag behöver dig !



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0